Jag har tagit körkort :) Nu behöver jag bara köpa en bil, sen är jag fri. Och imorgon flyttar Ludys rumskompis - hon har till och med börjat att packa nu.
Hela dagen gick åt till körkortstestet - även fast själva teoridelen tog i princip 10 minuter, och uppkörningen, 10 minuter. Det var papper hit och dit (så klart), sen väntetid till uppkörningen. Uppkörningsinspektören sa inte ens hej och var vädligt sakligt och kortfattad. Sen fick jag inte ens feedback på vad som jag kan förbättra. Det jag var oroligt för (eller egentligen var jag orolig för allt eftersom alla sagt att det är så lätt) var fickparkeringen. Jag har i princip aldrig fickparkerat eftersom jag aldrig haft behovet i Stockholm. Luckan man skulle fickparkera på var jättestor, så det var hur lungt som helst, jag backade bara in.
På vägen hem från jobbet passerade jag ett område där det fanns jättefina träd som var skulpterade som djur.
Just det, jag har fått ett par nya skor av Angela. För några år sen glömde hennes kompis ett par gråa Converse hemma hos henne, sen har de inte haft nån kontakt (hon och kompsien alltså, skorna har hon sett varje dag). Hon känner ingen med så små fötter, tills hon träffade mig. Och jag som älskar Converse :)
Jag har också insett att pga att jag varit internetlös hemma, och uppdaterat om vad jag gjort på bloggen, så blev varannan mening då jag pratade med bejb "Ja, jag vet, jag läste det på bloggen". Härligt att vår kommunikation sker via en blogg :p
torsdag 30 april 2009
onsdag 29 april 2009
Två dagar till
Internet fungerade finemang igår natt och imorse. Sen idag när jag kom hem från jobbet skulle jag fixa det till Ludys dator. Det gick bra, sen skulle vi även lägga in det på mobilen. Men då bröts kopplingen helt. Ingen av datorerna eller mobilen kom åt internet. Jag försökte fixa med olika inställningar, utan framgång. Efter en kvart kom jag på den briljanta idén att jag skulle starta om modemet och routern. Jag drar ut sladdarna, varpå hennes rumskompis ropar "Hey, did you just unlpug my power cord?" Det visar sig att hon hade dragit ut sladden till modemet (när vi höll på) utan att säga något. Sen blir hon sur när jag råkar dra ut hennes sladd (bara för att jag antar att det forfarande var våra sladdar som var ikopplade). Det finns hur många uttag som helst i den här lägenheten, men hon skulle promt dra ut modemsladden just när jag fixade internet på Ludys dator. Svensk som jag är knöt jag näven i fickan och sa inte ett ord.
Väl färdig med datorproblemen var jag hungrig. Jag slängde lite skräp och såg påsen med fryst kött och grönsaker vi inte orkade tillaga när vi grillade för någon vecka sedan. Nu blev jag lite irriterad. Hade hon slängt våran mat. Men sen visade det sig att det var Ludy, för hon trodde att det växte mögel på den. Jag förklarade att mögel inte växer i minusgrader, och sen lagade jag pytt-i-panna av maten. Ludy var väldigt imponerad, jag tror aldrig jag hört någon vara så imponerad av pytt-i-panna förut. Och hon var helt överraskad av kombinationen pytt-i-panna och stekt ägg. Tydligen var det en vinnande kombination.
Jag har för övrigt återigen blivit förkyld. Tack för det AC. Jag fryser så himla mycket på labbet att jag måste gå ut för att värma mig.
Väl färdig med datorproblemen var jag hungrig. Jag slängde lite skräp och såg påsen med fryst kött och grönsaker vi inte orkade tillaga när vi grillade för någon vecka sedan. Nu blev jag lite irriterad. Hade hon slängt våran mat. Men sen visade det sig att det var Ludy, för hon trodde att det växte mögel på den. Jag förklarade att mögel inte växer i minusgrader, och sen lagade jag pytt-i-panna av maten. Ludy var väldigt imponerad, jag tror aldrig jag hört någon vara så imponerad av pytt-i-panna förut. Och hon var helt överraskad av kombinationen pytt-i-panna och stekt ägg. Tydligen var det en vinnande kombination.
Jag har för övrigt återigen blivit förkyld. Tack för det AC. Jag fryser så himla mycket på labbet att jag måste gå ut för att värma mig.
måndag 27 april 2009
Jag är med internet
Jag har spenderat kvällen med att installera trådlöst internet i lägenheten. Tjoohoo, äntligen är jag online igen, så nu kan jag uppdatera bloggen oftare. Det finns inget bättre att lyckas lösa de tekniska bitarna helt själv (tro mig, det var extremt krångligt med uppkopplingen och routern). Tur att vi "fixade och trixade" lite med vårt tv-abonemang för några dagar sen - det var det enda uttaget som fungerade i lägenheten.
Här är några bilder på vad jag ser när jag sitter vid mitt skrivbord:
Jag hade även en bild på tjejen som sitter vid skrivbordet bredvid mig. Fast på bilden har hon somnat med huvudet mot skrivbordet. Det kändes inte snällt att lägga ut den på nätet, så ni får helt enkelt visualisera er den bilden själva.
Jag testade även min kamera och spelade in en kort snutt av lägenheten:
Det var tänkt att vi skulle gå på en pokerturnering i fredags. Jag var helt slut efter jobbet, så det var faktiskt väldigt skönt att det inte blev av. I lördags tog Luy och jag en tur till Ikea. Jag köpte lite köksgrejer och lite svensk mat som knäckebröd, skorpor, kaviar, sirap och vaniljsocker. Jag kollade även på en säng. Ikea i USA har ett helt annat sortiment än Ikea i Sverige. Till exempel måste man köpa sängram och en fjädermadrass, de har inte ens den sortens sängar vi använder i Sverige. Ludys rumskompis och kille flyttar nu på torsdag, så jag ska tillbaka till Ikea nästa helg och införskaffa sängen.
På kvällen gick Ludy, Angela, Philip och jag ut. Vi gick till en klubb som heter Numbers och som ligger i gaydistriktet Montrose. (Här går folk till och mellan ställen) Just ikväll var det 80-talskväll vilket var väldigt roligt. Vi träffade även på chefens sekreterare. Först visste hon inte hur hon skulle bete sig och hur hon skulle hälsa. Hon sa att hon velat fråga om vi vill med ut, men hon visste inte var gränsen går med arbetet. Jag sa att vi i Sverige umgår med våra kollegor på fritiden. Det slutade med att hon presenterade oss för alla hon kände, vilket råkade vara ungefär halva klubben. Vi ska på en ska/reggea fest nästa fredag.
En läxa jag lärde mig idag: man ska dricksa även när man köper öl i baren. Bartendern kollade på kvittot, kollade på mig, sa "Are you kidding me?!", suckade och vände sig om. Då insåg jag att man dricksar även i baren. Jag skämdes jättemycket eftersom jag fått höra hur extremt dålig lön de har. Dessvärre hade jag inga kontanter på mig alls. Det slutade med att jag skämdes så mycket att jag var tvungen att låna pengar av Angela så att jag kudne lämna dricks i driksburken på bardisken och samtidigt förklara att jag är svensk och okunnig utlänning.
På söndagen begav vi oss till Galveston för att fiska. Efter 20 minuter på Costco för att köpa fiskespö, 1 timmes bilresa, lunch på ett hamburgeställe (där jag för övrigt lyckas spilla ut all min cola över Philip. Bra handledare jag är) och 40 minuters kamp med att få ihop fiskespöt kom vi äntligen ut till piren.
Det blåste väldigt mycket och vågorna var stora. Vi fick ingen fisk. När vi stod och fiskade såg jag två människor som var väldigt långt ut med tanke på de stora vågorna. De verkade även glida mer och mer ifrån varandra. Jag hörde hur den som var längst ut började skriva, men jag var inte säker på om han skrek på hjälp eller om han bara tjoade i största allmänhet. När hans komis började vifta med armarna förstod jag att det var allvarligt. Angela och jag sprang och hämtade livbojen, medans hon kastade ut den till honom sprang jag efter livräddarna. En familj som stod ute på piren och fotade såg ochså vad som hände. Mannen i familjen hoppade i och simmade iväg med livbojen till den nödställda mannen. De lyckades rädda honom. Mannen som hoppade i skar upp båda sina ben på pirens stenar. Det är verkligen obehagligt att uppleva sånt. Det avslutade även vår fiskeutflykt, ingen var längre på humör för att fiska.
Svininfluensan har även brutit ut. Jag har aldrig varit orolig för SARS och liknande, men nu när det är så nära så är det mer skrämmande. Folk här är jättenojiga, så fort någon person nyser tror de att den har svininfluensan. Ludys syrra har precis varit i Mexico, och har nu blivit sjuk. Vi vet dock inte i vad. Antagligen en vanlig förkylning, men man blir ändå orolig. Hon får för övrigt inte komma på besök den närmaste veckan.
Här är några bilder på vad jag ser när jag sitter vid mitt skrivbord:
Jag hade även en bild på tjejen som sitter vid skrivbordet bredvid mig. Fast på bilden har hon somnat med huvudet mot skrivbordet. Det kändes inte snällt att lägga ut den på nätet, så ni får helt enkelt visualisera er den bilden själva.
Jag testade även min kamera och spelade in en kort snutt av lägenheten:
Det var tänkt att vi skulle gå på en pokerturnering i fredags. Jag var helt slut efter jobbet, så det var faktiskt väldigt skönt att det inte blev av. I lördags tog Luy och jag en tur till Ikea. Jag köpte lite köksgrejer och lite svensk mat som knäckebröd, skorpor, kaviar, sirap och vaniljsocker. Jag kollade även på en säng. Ikea i USA har ett helt annat sortiment än Ikea i Sverige. Till exempel måste man köpa sängram och en fjädermadrass, de har inte ens den sortens sängar vi använder i Sverige. Ludys rumskompis och kille flyttar nu på torsdag, så jag ska tillbaka till Ikea nästa helg och införskaffa sängen.
På kvällen gick Ludy, Angela, Philip och jag ut. Vi gick till en klubb som heter Numbers och som ligger i gaydistriktet Montrose. (Här går folk till och mellan ställen) Just ikväll var det 80-talskväll vilket var väldigt roligt. Vi träffade även på chefens sekreterare. Först visste hon inte hur hon skulle bete sig och hur hon skulle hälsa. Hon sa att hon velat fråga om vi vill med ut, men hon visste inte var gränsen går med arbetet. Jag sa att vi i Sverige umgår med våra kollegor på fritiden. Det slutade med att hon presenterade oss för alla hon kände, vilket råkade vara ungefär halva klubben. Vi ska på en ska/reggea fest nästa fredag.
En läxa jag lärde mig idag: man ska dricksa även när man köper öl i baren. Bartendern kollade på kvittot, kollade på mig, sa "Are you kidding me?!", suckade och vände sig om. Då insåg jag att man dricksar även i baren. Jag skämdes jättemycket eftersom jag fått höra hur extremt dålig lön de har. Dessvärre hade jag inga kontanter på mig alls. Det slutade med att jag skämdes så mycket att jag var tvungen att låna pengar av Angela så att jag kudne lämna dricks i driksburken på bardisken och samtidigt förklara att jag är svensk och okunnig utlänning.
På söndagen begav vi oss till Galveston för att fiska. Efter 20 minuter på Costco för att köpa fiskespö, 1 timmes bilresa, lunch på ett hamburgeställe (där jag för övrigt lyckas spilla ut all min cola över Philip. Bra handledare jag är) och 40 minuters kamp med att få ihop fiskespöt kom vi äntligen ut till piren.
Det blåste väldigt mycket och vågorna var stora. Vi fick ingen fisk. När vi stod och fiskade såg jag två människor som var väldigt långt ut med tanke på de stora vågorna. De verkade även glida mer och mer ifrån varandra. Jag hörde hur den som var längst ut började skriva, men jag var inte säker på om han skrek på hjälp eller om han bara tjoade i största allmänhet. När hans komis började vifta med armarna förstod jag att det var allvarligt. Angela och jag sprang och hämtade livbojen, medans hon kastade ut den till honom sprang jag efter livräddarna. En familj som stod ute på piren och fotade såg ochså vad som hände. Mannen i familjen hoppade i och simmade iväg med livbojen till den nödställda mannen. De lyckades rädda honom. Mannen som hoppade i skar upp båda sina ben på pirens stenar. Det är verkligen obehagligt att uppleva sånt. Det avslutade även vår fiskeutflykt, ingen var längre på humör för att fiska.
Svininfluensan har även brutit ut. Jag har aldrig varit orolig för SARS och liknande, men nu när det är så nära så är det mer skrämmande. Folk här är jättenojiga, så fort någon person nyser tror de att den har svininfluensan. Ludys syrra har precis varit i Mexico, och har nu blivit sjuk. Vi vet dock inte i vad. Antagligen en vanlig förkylning, men man blir ändå orolig. Hon får för övrigt inte komma på besök den närmaste veckan.
fredag 24 april 2009
Glassbar
I tisdags var vi och köpte glass på en glassbar. Man valde en smak på glass, sen vilka tillbehör man ville ha i (jordgubbar, daim, marshmallows, nötter etc). Sen blandade glassmannen ihop det på ett marmorbord och serverade i en kexbägare. Väldigt gott!
En sak jag lärt mig om min rumskompis; hon kan inte erkänna när hon har fel. Jag frågade henne om hon vet varför isbjörnar inte äter pingviner. Hon visste inte, och jag förklarade att det beror på att de bor på olika sidor av jordklotet. Hon vägrade tro mig, och sa att jag som civilingenjör borde kunna sånt, och att jag skulle lite på henne eftersom hon läser biologi. Nästa dag skickade jag en länk från Wikipedia. Istället för att erkänna att hon hade fel så sa hon att jag borde veta bättra än att ha wikipedia som källa. Min källa är opålitlig, alltså har hon rätt. Hej intelligent design! Intressant att se att det finns de som är värre förlorare än mig :p
Ett företag bjöd på gratislunch. Gratisluncher här består av en box med en macka, en kaka, chips och någon grönsak. Jag är så trött på det vita brödet så jag tog det vegetariska alternativet som hade ett mer fiberrikt bröd. Tydligen anser de som gjorde lådan att vegetarianer är mer hälsosamma, istället för en kaka fick jag fruksallad och istället för vanliga chips fick jag sådana som hade bakats i ugnen och alltså innehöll mindre fett.
Jag hade för övrigt tänkt lägga upp en kort videosnutt på vår lägenhet, men minneskortsläsaren på jobbdatorn fungerar inte, så det får bli en annan dag.
En sak jag lärt mig om min rumskompis; hon kan inte erkänna när hon har fel. Jag frågade henne om hon vet varför isbjörnar inte äter pingviner. Hon visste inte, och jag förklarade att det beror på att de bor på olika sidor av jordklotet. Hon vägrade tro mig, och sa att jag som civilingenjör borde kunna sånt, och att jag skulle lite på henne eftersom hon läser biologi. Nästa dag skickade jag en länk från Wikipedia. Istället för att erkänna att hon hade fel så sa hon att jag borde veta bättra än att ha wikipedia som källa. Min källa är opålitlig, alltså har hon rätt. Hej intelligent design! Intressant att se att det finns de som är värre förlorare än mig :p
Ett företag bjöd på gratislunch. Gratisluncher här består av en box med en macka, en kaka, chips och någon grönsak. Jag är så trött på det vita brödet så jag tog det vegetariska alternativet som hade ett mer fiberrikt bröd. Tydligen anser de som gjorde lådan att vegetarianer är mer hälsosamma, istället för en kaka fick jag fruksallad och istället för vanliga chips fick jag sådana som hade bakats i ugnen och alltså innehöll mindre fett.
Jag hade för övrigt tänkt lägga upp en kort videosnutt på vår lägenhet, men minneskortsläsaren på jobbdatorn fungerar inte, så det får bli en annan dag.
onsdag 22 april 2009
Uppdatering
Okej, nu ska vi se om jag kan sammanfatta den senaste tiden då jag varit internetlös.
Jag har kollat lite på olika internetleverantörer - och jag inser hur bortskämda vi är i Sverige. Det bästa erbjudandet jag hittat var upp till 12Mbit/s download (de nämner inte ens uppladdningshastigheten – men med tanke på den extremt långsamma nedladdningshastigheten de andra internetleverantörerna erbjuder så lär det knappt vara ens över 1Mbit/s) – för $19 månaden de första sex månaderna, sen kostar det $42/månad. Men det får nog bli det, vi har inte så mycket val – internet måste man ha. Hur ska jag annars kunna updatera min blogg?
Vad mer? Jo! Säkerheten på labbet. Jag berättade ju om hur de ibland slaviskt följer säkerhetsmanualer. Jag har även upptäckt att de älskar att sätta upp varning- och förbuds lappar överallt.
Gärna utskrivna på datorn och sen insatta i en glansig plastficka. Som ögondushlappen som man inte ser vad det står på då ljuset reflekterar i plasten.
Eller lappen som skall visa var nödduschen är: den är uppsatt ovanför brandsläckaren.
Eller lappen där man ska slänga kartonger – det bästa med den lappen var att ingen informerade om att den kommit upp.
När man ska slänga kartonger så går man knappast och letar efter en inplastad lapp på väggen som säger ”Discarded Boxes Area”, uppsatt lite sporadiskt bredvid en frysbox. Eller, rättare sagt, förut skulle jag inte gå och leta efter inplastade lappar på väggen – nu har jag lärt mig (efter att jag, ve och fasa, själv gick och slängde kartongerna i den gigantiska kartonghögen i labbet bredvid) att man skall lägga kartongerna i en stor hög utanför labbet så att städtanten sen kan ta dem till den gigantiska högen i labbet bredvid.
Min rumskompis var bortrest i helgen. Vilket innebar att jag var väldigt låst till lägenheten. Jag försökte mig på en promenad – men det var lite klurigt eftersom det inte finns så många trottoarer här. Istället pluggade jag körkortsteori, kollade på ett par filmer och låg och läste lite vid poolen. Dock så var det ett riktigt ordentligt oväder fredag och lördag, så poolen var väldigt skitig och det blev inget dopp. När det är oväder här så är det riktigt illa. När det väl börjar regna är det som att himlen öppnar sig. Ofta kommer regnet tillsammans med ett riktigt åskväder och tornardovarningar på vissa ställen.
På jobbet är det fullt upp som vanligt. Vi har äntligen kommit igång med labbandet. Dessvärre tar allt så mycket längre tid när man mitt i labben inser att jag glömt att beställa något eller att jag beställt fel sak. Vi var nog väldigt bortskämda på Novum där alla vanliga kemikalier fanns i förrådet, vanliga buffertar fanns tillblandade och det fanns rena och autoklaverade glasflaskor att använda.
Jag börjar så småningom komma tillrätta. Det enda jag saknar nu är internet, att Ludys gamla rumskompisar flyttar ut (den 31 april!!!), jag köper möbler (framförallt en säng; jag börjar bli riktigt trött på att sova på soffan), skaffa körkort och köpa bil. Nu när jag har färre saker att tänka på så börjar jag istället att sakna Sverige, mina vänner, min familj och min älskling. Och jag saknar knäckebröd! Men jag fick höra att det fanns en affär som sålde knäckebröd, så jag måste åka till den någon dag.
På tal om bröd – deras köpebröd måste innehålla äckligt många kemikalier. Det kan ligga framme i två veckor och forfarande vara lika mjukt som när jag köpte det. Mitt hembakade bröd möglade efter tre dagar…
En annan sak som slagit mig är hur man ser saker olika på olika plaster. Ta det här med fetma till exempel. Jag fick frågan av en tjej om jag tyckte att hon var tjock. Det var då det slog mig att vi har så olika referensramar, för hon ansåg inte sig vara överviktig (onekligen höll jag inte med, men själfallet sa jag inte det). Här verkar det som att man måste vara riktigt tjock för att betraktas som tjock. Folk som i Sverige skulle benämnas som mulliga, lite överviktigs (definitivt med ett BMI högre än rekommenderat) är normalbyggda här. Saker som jag anser är norm är inte norm här – vilket är väldigt fascinerande och intressant. Jag kommer definitivt att lära mig mycket under min tid här!
Internetlös
Jag måste be om ursäkt att jag inte uppdaterat min blogg på ett tag. Det är nämligen så att grannen vars trådlösa internet jag "lånat" inte längre känner för att dela med sig. Väldigt ogästvänligt! Jag ska skriva ihop ett lite längre avsnitt nu ikväll, så publicerar jag det på bloggen det första jag gör imorgon bitti. Nu är klockan 20.00 och jag tänkte åka hem från jobbet.
torsdag 16 april 2009
Doggy bag
Dagarna försvinner utan att det känns som att jag hinner med något. I måndags kom det två nya studenter som jag ska hjälpa till att lära upp. Men det är svårt att visa någon hur man ska utföra ett protokoll när saker saknas; saker som jag glömt att beställa (t.ex luddfria servetter eller pipettspetsar för 100 ul) och saker som beställts men som sedan glömts bort då ingen börjar använda de än (Var är ismaskinen? När skall MilliQ maksinen monteras upp? När kommer reservdelen till diskmaskinen? Vem beställer handskar till autoklaven?) Det tar mycket mer tid än man tror att få iordning allt.
Idag stod jag och väntade på hissen med en frigolitmugg med vatten i ena handen och en halvljummen lasange på en halvsmält frigolittallrik i den andra - beredd att sätta mig ute för att intaga min lunch. Då möter jag min chef som tittar förvånat på mig och säger att jag skall vara på lunchmötet nu med en forskare som antagligen skall börja jobba här. Det mailet hade visst aldrig nått mig. Jag som avskyr att vara sen, som tur var var han också sen.
På kvällen tog Ludy Angela och mig till en av sina favoritrestauranger. Jag tror att de hade ett asiatiskt tema, eller rättare sagt ett amerikaniserat asiatiskt tema. Det var gott, men portionerna var enorma. Så idag tog jag med mig min alldra första doggy bag från en restaurang.
För övrigt så är det än så länge ganska behagligt ute. Värre är det inomhus - det är så kallt att jag måste ha en tröja på mig. Och till på köpet har luftkonditioneringen på labbet gjort mig lite täppt i näsan.
Idag stod jag och väntade på hissen med en frigolitmugg med vatten i ena handen och en halvljummen lasange på en halvsmält frigolittallrik i den andra - beredd att sätta mig ute för att intaga min lunch. Då möter jag min chef som tittar förvånat på mig och säger att jag skall vara på lunchmötet nu med en forskare som antagligen skall börja jobba här. Det mailet hade visst aldrig nått mig. Jag som avskyr att vara sen, som tur var var han också sen.
På kvällen tog Ludy Angela och mig till en av sina favoritrestauranger. Jag tror att de hade ett asiatiskt tema, eller rättare sagt ett amerikaniserat asiatiskt tema. Det var gott, men portionerna var enorma. Så idag tog jag med mig min alldra första doggy bag från en restaurang.
För övrigt så är det än så länge ganska behagligt ute. Värre är det inomhus - det är så kallt att jag måste ha en tröja på mig. Och till på köpet har luftkonditioneringen på labbet gjort mig lite täppt i näsan.
tisdag 14 april 2009
Påsk
Ludy och jag kryade på oss under helgen, så på söndagen var det dags att fira påsk hemma hos hennes familj.
Det grillades - jag tror aldrig jag sett så mycket kött på en gång, det fanns inte en chans att vi skulle kunna äta upp det trots att vi var så många. Påsken här i USA firas genom att barnen får gå ut med korgar och leta små plastägg som de vuxna har gömt (på vissa ställen är det tom så avancerat att helikoptrar kastar ut ägg åt barnen). Äggen är ungefär i samma storlek som ett kinderägg. Innuti äggen finns det antingen en liten plastleksak eller en godisbit. Eftersom Ludys familj är från Mexiko hade de även en piñata.
Kvällen spenderade vi såsandes framför TVn till en film tillsammans med Angela. Tyvärr blev det inget svenskt påskbord, det får bli nästa år.
Det grillades - jag tror aldrig jag sett så mycket kött på en gång, det fanns inte en chans att vi skulle kunna äta upp det trots att vi var så många. Påsken här i USA firas genom att barnen får gå ut med korgar och leta små plastägg som de vuxna har gömt (på vissa ställen är det tom så avancerat att helikoptrar kastar ut ägg åt barnen). Äggen är ungefär i samma storlek som ett kinderägg. Innuti äggen finns det antingen en liten plastleksak eller en godisbit. Eftersom Ludys familj är från Mexiko hade de även en piñata.
Kvällen spenderade vi såsandes framför TVn till en film tillsammans med Angela. Tyvärr blev det inget svenskt påskbord, det får bli nästa år.
söndag 12 april 2009
Matförgiftning
Man skulle kunna tror att en sån religiös stat skulle ha halvdag i fredags...men inte då. Till lunch åt jag sushi. Här i USA är de väldigt förtjusta i rullar, ofta äter de samma sort. Jag hittade låda med blandade rullar - den kulinariska höjdpunkten måste varit gurk-sushin :p (dvs gurka och ris).
Ludy hämtade mig på jobbet vid halv fyra. Vi åkte och mötte upp med hennes kompisar och åt kräftor. Det var nog de minsta och de tråkigaste kräftorna jag någonsin ätit. Om dessa skulle fångats i Sverige skulle man inte fått ta dem för att de var så små. Och inte nog med att de var små - de hade även kokats i vatten utan kryddor. Sen fick man doppa dem i smält smör och grillkrydda.
Vi åkte vidare till en utomhusbar där vi spelade basket och kastade hästskor.
När jag vaknade imorse mådde jag inte alls så bra. Först tänkte jag att det berodde på att jag inte ätit så mycket middag igår och sen druckit några öl efter det. Jag tyckte dock att det var kosntigt eftersom det inte alls vara många öl. Sen fick jag en släng av att bli religiös och tillbe porslinsguden. Och jag hade ont i huvudet och feber. Sedan visade det sig att även Ludy var lika sjuk och vi insåg att vi antagligen blivit matförgiftade av kräftorna. Så inte nog med att de var små och smaklösa, de gav oss matförgiftning också.
Ludy hämtade mig på jobbet vid halv fyra. Vi åkte och mötte upp med hennes kompisar och åt kräftor. Det var nog de minsta och de tråkigaste kräftorna jag någonsin ätit. Om dessa skulle fångats i Sverige skulle man inte fått ta dem för att de var så små. Och inte nog med att de var små - de hade även kokats i vatten utan kryddor. Sen fick man doppa dem i smält smör och grillkrydda.
Vi åkte vidare till en utomhusbar där vi spelade basket och kastade hästskor.
När jag vaknade imorse mådde jag inte alls så bra. Först tänkte jag att det berodde på att jag inte ätit så mycket middag igår och sen druckit några öl efter det. Jag tyckte dock att det var kosntigt eftersom det inte alls vara många öl. Sen fick jag en släng av att bli religiös och tillbe porslinsguden. Och jag hade ont i huvudet och feber. Sedan visade det sig att även Ludy var lika sjuk och vi insåg att vi antagligen blivit matförgiftade av kräftorna. Så inte nog med att de var små och smaklösa, de gav oss matförgiftning också.
fredag 10 april 2009
Säkerhet?
Igår genomgick vi biosäkerhetsträning. Här i USA kan säkerheten ibland vara superviktig, sådär riktigt onödigt hög. Fast bara när det gäller vissa saker, andra saker kan de helt strunta i.
Idag fick vi lära oss att det finns en universitetes policy som säger att man inte får hälla ut någonting i avloppet. Allt ska samlas upp i kärl som hämtas upp. Vi kom in på frågan om man inte får hälla PBS (som är i princip samma sak som saltvatten - dvs helt ofarligt) i slasken. Det fick man inte. MEN om man däremor jobbar med celler och tvättar dem i PBS så är det en helt annan historia. Då räcker det med att man tillsätter bleech och väntar en halvtimma. Sen får man hälla ut det i avsloppet. Så, PBS = Nej! Bleech = Ja! Bleech + celler + PBS = Ja! Och om jag förstått det rätt så åker även antibiotika med ner i avloppet.
En annan sak med säkerhet - vi jobbar på plan tre. Där finns det två nödutgångar, en i varje ände av korridoren vid kontoren. Men det intressanta här är att hela den korridoren är en enda lång brandcell. Så fylls den av rök är vi körda. Men tydligen är det helt regelmässigt, så länge man har sprinklers med ett visst avstånd mellan i korridoren. Och på instruktionerna för om ett larm går igång så är en av punkterna - get your personal belongings. Är det bara jag - men är det inte idiotiskt att uppmana folk som kanske befinner sig i en paniksituation att de ska hämta sina personliga saker?
Idag fick vi lära oss att det finns en universitetes policy som säger att man inte får hälla ut någonting i avloppet. Allt ska samlas upp i kärl som hämtas upp. Vi kom in på frågan om man inte får hälla PBS (som är i princip samma sak som saltvatten - dvs helt ofarligt) i slasken. Det fick man inte. MEN om man däremor jobbar med celler och tvättar dem i PBS så är det en helt annan historia. Då räcker det med att man tillsätter bleech och väntar en halvtimma. Sen får man hälla ut det i avsloppet. Så, PBS = Nej! Bleech = Ja! Bleech + celler + PBS = Ja! Och om jag förstått det rätt så åker även antibiotika med ner i avloppet.
En annan sak med säkerhet - vi jobbar på plan tre. Där finns det två nödutgångar, en i varje ände av korridoren vid kontoren. Men det intressanta här är att hela den korridoren är en enda lång brandcell. Så fylls den av rök är vi körda. Men tydligen är det helt regelmässigt, så länge man har sprinklers med ett visst avstånd mellan i korridoren. Och på instruktionerna för om ett larm går igång så är en av punkterna - get your personal belongings. Är det bara jag - men är det inte idiotiskt att uppmana folk som kanske befinner sig i en paniksituation att de ska hämta sina personliga saker?
torsdag 9 april 2009
Jobbiga grannar, jobbig "snart ex"-rumskompis
Just nu får jag aldrig en lugn stund. Igår var vi ute med Ludys kompisar. Idag bjöd hennes rumskompis hem tre grannar som satt i vardagsrummet och drack öl och var jobbiga. Det ska verkligen bli så skönt när hennes rumskompis flyttar så att vi slipper alla dessa okända besökare, och jag får ett eget rum som jag kan stänga in mig på när jag vill vara i fred. Just nu kan jag bara sitta och lyssna på deras skitsnack.
En positiv sak är att jag redan fått mitt social security nummer. Så nu kan jag skaffa texaskörkort :)
En positiv sak är att jag redan fått mitt social security nummer. Så nu kan jag skaffa texaskörkort :)
tisdag 7 april 2009
Bio
Ludy, Angela och jag har precis kommit hem från bion. Angela hade fått gratisbiljetter till ett ställe så vi passade på att utnyttja det. Vi såg Monsters vs aliens i 3D - filmen var jätterolig och 3D-effekterna grymma. Och biografen sen.... När vi fick våra biljetter fick vi även en stor meny med olika drinkar, hamburgare, pizza etc och en knapp vi skulle trycka på när vi ville beställa.
Vi gick in, fick våra 3D glasögon, satte oss på de kontorsstolsliknande stolarna vid vårat bord (japp, alla platser hade ett bord) - sen tryckte vi på knappen och la vår beställning. Popkorn, milkshake och frozen strawberry margarita.
Grillparty och begravning
Jag hann dessvärre inte dokumentera min dag igår - så nu blir det två dagar på en gång.
Igår hade vi grillmiddag med några av Ludys vänner. Inför grillningen bakade jag bröd - det var ett projekt i sig bara att hitta ingredienser och försöka lista ut hur mycket jag behövde av allt. Resultatet blev väldigt lyckats trots allt, och alla var jätteimponerade. Tydligen känner de ingen som bakar sitt eget bröd. Till mitt bröd hade vi enorma mängder grillspett och stekar. Jag hittade även ett öl från ett microbryggeri här i Texas och prövade deras Indian pale ale ( Saint Arnold - Elissa). Den var riktigt god. Till min glädje fick jag även höra att bryggeriet faktiskt ligger här i Houston - så vi ska åka dit nån dag.
Idag körde min snälla rumskompis mig till jobbet. På kvällen hämtade hon mig efter jobbet. När vi kom hem upptäckte vi att hennes fisk sedan åtta månader valt att ta livet av sig och hoppat ur sin skål. Ni ser den där lilla svarta hoptorkade högen i hörnet - det är fisken
Efter en högtidlig begravning vid toaletten, till tonerna av Over the rainbow i Hawaiianskt format åt vi middag. Nu ska vi bege oss till bion och se Monster vs aliens. Bejb såg den också ikväll - så det är nästan som att vi gått på bio tillsammans :)
Igår hade vi grillmiddag med några av Ludys vänner. Inför grillningen bakade jag bröd - det var ett projekt i sig bara att hitta ingredienser och försöka lista ut hur mycket jag behövde av allt. Resultatet blev väldigt lyckats trots allt, och alla var jätteimponerade. Tydligen känner de ingen som bakar sitt eget bröd. Till mitt bröd hade vi enorma mängder grillspett och stekar. Jag hittade även ett öl från ett microbryggeri här i Texas och prövade deras Indian pale ale ( Saint Arnold - Elissa). Den var riktigt god. Till min glädje fick jag även höra att bryggeriet faktiskt ligger här i Houston - så vi ska åka dit nån dag.
Idag körde min snälla rumskompis mig till jobbet. På kvällen hämtade hon mig efter jobbet. När vi kom hem upptäckte vi att hennes fisk sedan åtta månader valt att ta livet av sig och hoppat ur sin skål. Ni ser den där lilla svarta hoptorkade högen i hörnet - det är fisken
Efter en högtidlig begravning vid toaletten, till tonerna av Over the rainbow i Hawaiianskt format åt vi middag. Nu ska vi bege oss till bion och se Monster vs aliens. Bejb såg den också ikväll - så det är nästan som att vi gått på bio tillsammans :)
söndag 5 april 2009
Fördom 4: Allt är större i Texas
I alla fall i matväg. Ludy tog med mig till affären så att jag kunde fylla på med lite mat till frukosten. Jag köpte ett gigantiskt paket med flingor samt en enorm kartong med gigantiska jordgubbar - de var stora som äpplen (och då överdriver jag inte ens). Två jordgubbar räckte för att fylla en skål.
Igår gick vi ut till en bar som heter Poison girl. Den var trevligt. Det enda otrevliga där var en kille som konstant försökte ragga upp mig, bland annat genom att visa sin poilsbricka. Jag trodde det var en skämtbricka - tydligen blev han väldigt förnärmad över att jag inte trodde på honom, så han skulle prompt visa mig tre olika id-kort som visade att han var polis. På pin kiv trodde jag fortfarande inte på honom - vilket gjorde honom väldigt frustrerad. Jag försökte hinta till Ludy att jag ville gå - jag frågade om inte hon ville gå hem och plugga lite inför sin tenta som hon hade idag. Vi måste visst jobba lite på vår kommunikation - för hennes svar blev att det var lugnt och att hon inte alls behövde gå.
För övrigt så stänger alla barer och klubbar vid två här.
Idag har vi som sagt handlat mat och ätit sushi med en av hennes kompisar. Det är så fascinerande att man till och med kan amerikanisera sushin - bland annat fanns det rullar med friterad räka samt rullar med philadelphia ost i. Och på tal om att allt är större i Texas - jag kunde knappt få in en helt sushibit i munnen - när jag väl lyckades såg jag ut som en fullproppad hamster.
Igår gick vi ut till en bar som heter Poison girl. Den var trevligt. Det enda otrevliga där var en kille som konstant försökte ragga upp mig, bland annat genom att visa sin poilsbricka. Jag trodde det var en skämtbricka - tydligen blev han väldigt förnärmad över att jag inte trodde på honom, så han skulle prompt visa mig tre olika id-kort som visade att han var polis. På pin kiv trodde jag fortfarande inte på honom - vilket gjorde honom väldigt frustrerad. Jag försökte hinta till Ludy att jag ville gå - jag frågade om inte hon ville gå hem och plugga lite inför sin tenta som hon hade idag. Vi måste visst jobba lite på vår kommunikation - för hennes svar blev att det var lugnt och att hon inte alls behövde gå.
För övrigt så stänger alla barer och klubbar vid två här.
Idag har vi som sagt handlat mat och ätit sushi med en av hennes kompisar. Det är så fascinerande att man till och med kan amerikanisera sushin - bland annat fanns det rullar med friterad räka samt rullar med philadelphia ost i. Och på tal om att allt är större i Texas - jag kunde knappt få in en helt sushibit i munnen - när jag väl lyckades såg jag ut som en fullproppad hamster.
lördag 4 april 2009
Kräftor
Dagarna på jobbet går så otroligt fort. Jag åker dit, sen plötsligt är det lunch, jobbar och så plötsligt är det dags att åka hem. Det har varit jättefint väder idag, så vi åt lunch ute vid en av fontänerna
Efter jobbet mötte jag upp med Ludy. Vi åkte hem, dumpade mina väskor och åkte till en restauran och åt kräftor. De är lite annorlunda från Sverige, för här äts de varma och väldigt starka.
Nu ska hon plugga lite inför sin tenta imorgon, sen ska vi ut och undersöka nattlivet i Montrose.
Efter jobbet mötte jag upp med Ludy. Vi åkte hem, dumpade mina väskor och åkte till en restauran och åt kräftor. De är lite annorlunda från Sverige, för här äts de varma och väldigt starka.
Nu ska hon plugga lite inför sin tenta imorgon, sen ska vi ut och undersöka nattlivet i Montrose.
torsdag 2 april 2009
Fråga, och du skall finna
Idag fick jag återigen uppleva att saker och ting redan finns - men man måste fråga om det. Som mitt mailkonto - det är oklart hur länge det funnit, men jag fick inte reda på dess existens förrän jag ringde och frågade när jag skulle få det. Och mitt inpasseringskort som inte funkar på några dörrar - när jag frågar om hur lång tid det tar innan det blir aktiverat blir svaret det självklart "så fort jag lägger in det i systemet, det kan jag göra på en gång" (Varför inte på en gång då jag fick kortet kan man fråga sig...)
Jag har även upptäckte följande - amerikanare är rädda för baciller (trots heltäckningsmattan i var mans hem):
När jag höll på att packa upp varor i labbet hittade jag en förpackning med handskar. Är det inte de coolaste labbhandskarna ni sett? Jag är kär (kan man bli kär i labbhandskar?)
Det har även blivit ändrade planer om flytten - den kommer att ske på fredag istället för imorgon. Hon har även lovat att ta med mig ut på fredag och visa lite av Houstons berömda (nej) nattliv. Jag passade på att tvätta så att jag har lite rena kläder när jag flyttar (trots att våra grejer kom genom tullen för över en vecka sen så har de fortfarande inte levererats). Tvättmaskiner här ser inte ut som i Sverige, utan de ser ut så här (uppifrån):
Jag har även upptäckte följande - amerikanare är rädda för baciller (trots heltäckningsmattan i var mans hem):
När jag höll på att packa upp varor i labbet hittade jag en förpackning med handskar. Är det inte de coolaste labbhandskarna ni sett? Jag är kär (kan man bli kär i labbhandskar?)
Det har även blivit ändrade planer om flytten - den kommer att ske på fredag istället för imorgon. Hon har även lovat att ta med mig ut på fredag och visa lite av Houstons berömda (nej) nattliv. Jag passade på att tvätta så att jag har lite rena kläder när jag flyttar (trots att våra grejer kom genom tullen för över en vecka sen så har de fortfarande inte levererats). Tvättmaskiner här ser inte ut som i Sverige, utan de ser ut så här (uppifrån):
onsdag 1 april 2009
Förvirring
Ibland blir det förvirring när det är för många som är inblandade. Som t.ex. vid uppackning av instrument. En liten maskin jag brukar använda som är beställd och som enligt tillverkaren är levererad har varit spårlöst försvunnen. D.v.s. tills idag då jag av en slump hittade den i ett kylskåp. Vad personen som la in maksinen i kylskåpet tänkte på är för mig helt obegripligt - men där låg den iaf.
En annan sak jag upptäckt här är att man älskar underskifter och förskrifter. Gärna i kombination. Och som måste signeras i flera led och sedan godkännas och läggas in i systemet (vilket tydligen tar obegripligt lång tid). De är väldigt hjälpsamma, när man vet vad man ska fråga om. Det är flera gånger som man helt enkelt inte får information.
Jag har till exemple försökt att sammanställa vad jag behöver beställa in för att kunna komma igång med labbandet. Själva sammanställandet av listan tog minst en dag - men det stora jobbet kom när jag skulle lägga beställningen. Jag behövde maila hit och dit, ringa och anmäla mig till olika leverantörer för att kunna få ett quote att lägga in i beställningssystemet. D.v.s. om jag funnits med i beställningssystemet... Jag fick hjälp att komma i kontokt med den kvinna som kunde lägga in mig. En timme senare får jag ett mail om att jag nu är inlagd. Dessvärre angav hon varken kontonamn eller kod för inloggning. Som sagt, allt tar lite längre tid så här i början.
Labbet kommer dock bli jättebra när det väl kommi igång, det är jag helt övertygad om. Det som dock förbryllar mig är vissa labbänkar. Nu vet jag inte om jag får fota inne i labbet eller ej, men jag tog mig friheten att fota en av labbänkarna. Plus: Det finns jättemånga lådor och skåp. Minus: Vad ska man förvara i alla dessa lådor och skåp. Och var ska man sitta (benutrymmet man ser i vänstra hörnet är det enda som finns på den där långa bänken)? (Man kanske står och labbar här - det är bara vi svenskar som är lata)
Något annat som är lite irriterande (nu är jag inte helt hundra på att detta är sant - men det är så här jag fått det berättat för mig) är att man inte kan skaffa körkort eller köpa bil förrän man fått social security nummer. Bor man ej i landet får man köra på sitt svenska körkort i ett år, men om man däremot bor i landet så får man bara köra på sitt svenska körkort i en månad....Så onekligen måste man köra olagligt i två veckor... Utan ss# kan man heller inte teckna mobilabonemang. Det finns kontantkort - men jag känner att med tanke på systemet här (man betalar när man ringer, skickar sms, blir ringd till eller får sms) så måste jag sätta mig ner och grundligt gå igenom vad för slags mobillösning jag skall ha.
Jag pratade med min blivande rumskompis idag - hon verkar så trevlig. På torsdag flyttar jag dit för att sova på soffan i en månda.
En annan sak jag upptäckt här är att man älskar underskifter och förskrifter. Gärna i kombination. Och som måste signeras i flera led och sedan godkännas och läggas in i systemet (vilket tydligen tar obegripligt lång tid). De är väldigt hjälpsamma, när man vet vad man ska fråga om. Det är flera gånger som man helt enkelt inte får information.
Jag har till exemple försökt att sammanställa vad jag behöver beställa in för att kunna komma igång med labbandet. Själva sammanställandet av listan tog minst en dag - men det stora jobbet kom när jag skulle lägga beställningen. Jag behövde maila hit och dit, ringa och anmäla mig till olika leverantörer för att kunna få ett quote att lägga in i beställningssystemet. D.v.s. om jag funnits med i beställningssystemet... Jag fick hjälp att komma i kontokt med den kvinna som kunde lägga in mig. En timme senare får jag ett mail om att jag nu är inlagd. Dessvärre angav hon varken kontonamn eller kod för inloggning. Som sagt, allt tar lite längre tid så här i början.
Labbet kommer dock bli jättebra när det väl kommi igång, det är jag helt övertygad om. Det som dock förbryllar mig är vissa labbänkar. Nu vet jag inte om jag får fota inne i labbet eller ej, men jag tog mig friheten att fota en av labbänkarna. Plus: Det finns jättemånga lådor och skåp. Minus: Vad ska man förvara i alla dessa lådor och skåp. Och var ska man sitta (benutrymmet man ser i vänstra hörnet är det enda som finns på den där långa bänken)? (Man kanske står och labbar här - det är bara vi svenskar som är lata)
Något annat som är lite irriterande (nu är jag inte helt hundra på att detta är sant - men det är så här jag fått det berättat för mig) är att man inte kan skaffa körkort eller köpa bil förrän man fått social security nummer. Bor man ej i landet får man köra på sitt svenska körkort i ett år, men om man däremot bor i landet så får man bara köra på sitt svenska körkort i en månad....Så onekligen måste man köra olagligt i två veckor... Utan ss# kan man heller inte teckna mobilabonemang. Det finns kontantkort - men jag känner att med tanke på systemet här (man betalar när man ringer, skickar sms, blir ringd till eller får sms) så måste jag sätta mig ner och grundligt gå igenom vad för slags mobillösning jag skall ha.
Jag pratade med min blivande rumskompis idag - hon verkar så trevlig. På torsdag flyttar jag dit för att sova på soffan i en månda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)