söndag 23 augusti 2009

Korean time

Igår kom Hyunjin med idéen att först gå på Koreansk restaurang och sen åka till en koreanskt mataffär. Men först var jag tvungen att åka in och jobba i tre timmar, dock var jag inte ensam på labbet utan hade sällskap av fem andra studenter.

Hyunjin, hennes vän, Philip, Anders och jag åkte till Korea House här i Houston. Maten var gudomligt god! Vi beställde in en fisk och skaldjurspannkaka, dumplings och en blandad köttallrik för fyra.

Till maten fick vi en massa smårätter.


Köttet stektes sedan på en stekhäll vid bordet.


Det var så mycket mat att vi inte orkade äta upp allt. Det som framförallt blev kvar var tarmarna, som synes på bilden ovan.Jag är inte den som är den - jag tycker man ska testa allt. Så jag testade en bit tarm (se bildbevis), som jag upptäckte var fylld med lever. Tarmen i sig var bara svårtäten då den var som en tjock gummislang (bläckfisk är ingenting i jämförelse), och lever har aldrig varit en favorit för mig. Men jag kan iaf stoltserad med att säga att jag iaf prövade!

Efter middagen begav vi oss till min nya favoritmataffär: HMart. En gigantisk mataffär fylld med koreanska, kinesiska o några japanska matvaror. Inte nog med att frukt och grönt var billigare än i vanliga mataffärer, det fanns så mycket mer olika saker som man inte hittar nån annanstans. Jag gick ut därifrån med fyra stora påsar med mat.

lördag 22 augusti 2009

Bränt gummi

Först och främst: förra helgen tog jag ett dopp i poolen och när jag kom upp igen hade min hårfärg bestämt sig för att det var mycket behagligare i poolen är uppe på land, och stannade därför däri. Jag är trött på den röda färgen jag hittar här i USA för den är bara semi-permanent och försvinner varje gång jag tvättar håret. Därför blev det en permanent färg nu. Tanken var att det skulle bli svart, men tittar man noga så är det mer lila/blått/svart. Helt ok ändå, även fast jag saknar mitt röda.

Det var det roliga som hänt (visst är det sorgligt att det inte hänt något roligare än så på en vecka).

Gummibandet tilld ammsugaren pajade också. Så nu luktar det bränt gummi i hela lägenheten. Gaah

fredag 14 augusti 2009

En skrämmande upplevelse

Jag hade tänkt hinna hem innan regnet. Det gjorde jag inte. Och jag vet inte ens om det kan klassas som regn. Jag överdriver inte när jag säger att det gick vågor på vägen, dvs det var så extremt mycket vatten att en mindre segelbåt hade kunnat ta sig fram.

Bilresan hem var nog bland det läskigaste jag varit med om. Det öste ner, jag såg inte bilen framför eller var vägbanorna gick. Allt jag såg var något vitt som piskade mot rutan. Min bil fick samtidigt förvandlas till en ubåt då vägarna inte är bygda för att transportera bort så mycket vatten på en gång. Fy bubblan, fortsätter vädret att vara såhär kommer jag inte att lämna lägenheten mer.

torsdag 13 augusti 2009

Jag har haft fel i hela mitt liv

Vädret här kan bete sig ganska föränderligt är. När jag skulle åka hem från jobbet igår var himlen kolsvart och det blixtrade konstant. Jag hörde dock ingen åska och det regnade inte. Jag hade hoppats på att hinna hem innan regnet slog till, men tji fick jag. När jag kommer upp på motorvägen lämnar jag det mörka bakom mig och himlen börjar anta en ljusare blågråfärg. Det var då regnet slog till!

Det var som att köra mot nån som stod och slängde hinkar med vatten mot fönsterrutan - ena sekunden kom det inget regn, nästa sekund var det som en våg av vatten träffade vindrutan. Säga vad man vill om amerikanarna (Houstonborna) och deras dåliga körsätt i trafiken; när det regnar inser de faktiskt att sakta ner och köra riktigt vettigt.

För att byta ämne; jag hade bett Ludy att köpa havregryn när hon gick till affären. Återigen fick jag beviset att allt är större i texas (tilläggas bör att det där är ett stort äpple):

Jag har även deltagit i en konversation, eller snarare monolog då jag insett att om jag öppnar munnen och vädrar mina åsikter så kommer det leda till timmeslånga diskussioner och uppeldade humör, angående USA vs Europa. Orden Europa, socialism och fri sjukvård följdes av korstecknet och ett fräsande. Jag trodde det var på skämt, men sen insåg jag att personen var fullt allvarlig. Denna tyckte att det är ypperligt att det kostar i USA för vården är så bra, i socialistiska länder (hela Europa) är sjukvården dålig och smutsig. Personen i fråga har varit i Spanien och Tyskland, och anser att alla länder i hela Europa är lika. Jag förklarar att man inte kan generalisera Europa på det sättet, sjukvården skiljer sig mellan länderna. Hon förklarade för mig att det gör den inte alls, då alla är med i Europeiska Unionen. Jag förklarade att man försöker att få vissa saker till att vara på samma sätt i EU, men att det trots allt är olika länder med olika lagar. Personen i fråga skakar på huvudet och säger att jag har fel. Vilken tur att jag har amerikanarna som kan berätta hur fel jag haft i hela mitt liv.

måndag 10 augusti 2009

Charlie, det är hunden, är som sagt inte alltid så rumsren. Men sen jag skrev det senaste inlägget har hon faktiskt varit duktig...änad tills imorse då jag upptäckte tåv prsenter utanfr min dör.

Dock är Charlie väldigt söt, så det är faktiskt svårt att inte tycka om henne.



I fredags skulle jag möta Anna och se en dokumentär om den norska black metal scenen. Det var en utomhusbio, samma som jag var på för några veckor sen. Återigen blev jag attackerad av miljarder myggor och fick allergiska reaktioner mot vart enda myggbett. De är gigantiska, röda och kliar som satan. Allt är större i Texas, t.o.m. myggbetten. Till på köpet dök Anna aldrig upp. Eller, jag fick ett sms senare nästa dag där hon sa att hon kommit sent och suttit där bak och sen inte hittat mig efter filmen. Men under hela kvällen trodde jag att hon hade dissat mig.

I lördags hade jag huvudvärk hela dagen och stannade hemma. Den kan ha berott på att jag åkte för att handla och begav mig till en nyöppnad affär i närheten. Eftersom den var nyöppnad så var det knökfullt med folk där - jag borde vänt i dörren när jag såg kön in i affären. Ut var dock inga problem - en kvinna packade upp mina varor på bandet och en annan kvinna packade ner allt i påsar och la ner i vagnen.

I söndags åt jag frukost med några jag lärt känna när jag varit ute och gått med Charlie (hundtricket fungerar). Vi åkte till ett Creperie Downtown, och helt plötsligt kändes det nästan som att vara i en stad i Europa, inte fula Houston.

fredag 7 augusti 2009

Så äntligen kommer en uppdatering om mitt liv

Har ni kännt er lite deppiga och nere på sistone? Har vardagen förlorat sin charm? Frukta icke - ni lider inte av någon allvarlig åkomma, ni lider enbart av abstinens av min frånvaro. Men se, nu ätligen är jag tillbaka från min semester i Sverige.

Stockholm var underbart och det kändes väldigt tungt att flyga hem igen. Till på köpet hade BA bokat om mig så att jag inte längre hade platsen jag valt via online check-in, en familj ville ha min plats...så jag blev flyttad dit jag absolut inte ville, ovanför vingen, vid motorn, vid toan (som för övrigt luktade riktigt illa) samt vid en nödutgång (jag har så korta ben så jag har inte behov av benutrymmet, jag vill ha en ficka framför mig att lägga sakler i). OCH, mannen bredvid mig var i princip döende: han svettades som en gris av feber och han hostade och snöt sig stup i kvarten, man rikigt hörde allt slem som frodades i hans hals. Jag satt med tröjan uppdragen över näsan hela resan. OCH, vi satt fast en timme i London för de var inte äkra på omd e kontrollerat vattnet på planet. OCH underhållningssystemet var paj så jag kunde bara se nån dålig film som funkade ibland.

Väl hemma väntade en ny individ. Ludy hade nämligen passat på att adoptera en hund när jag var borta. Jag hade sett en bild på henne innan och hon såg faktiskt väldigt söt ut. Ludy har skrytit om hur rumsren hon är...det stämde inte. Detta upptäckte jag då jag såg presenten hon lämnat utanför min dörr....och presenten efter det... Hon ser ut som en valp, men tydligen är hon mellan 2 och 4 år - så frågan är om hon någonsin kommer att bli rumsren. Tyvärr är hon så sablans söt så det är ändå svårt att inte tycka om henne. Idag gick jag på en lång promenad med henne och träffade ett par som var ute med sina hundar. Vi började prata och det slutade med att vi bestämde att vi ska äta frukost på ett creperie på söndag.

Tänka sig, när jag talar om de fasta högarna med presenter som hunden ger mig så smyger Tina (katten) in i mitt rum, hoppar upp i min säng och kissar på mitt täcke. Vad är det med alla djur!!!??? Ludy tar iaf sitt ansvar på så sätt att hon "städar undan" efter hunden, och ska ta mitt täckte till kemtvätt imorgon. Men just nu är jag bara otroligt arg på alla djur i detta hushåll...