På kvällen åkte Philip, Ludy och jag till en mexikansk restaurang. Det var två timmar sen och det känns fortfarande som att min mage ska sprängas...och då åt jag bara upp en tredjedel av maten. Den dagen jag äter upp allt på tallriken kommer jag att vara väldigt orolig för mig själv och min hälsa.
Idag tog Philip och jag en rast från jobbet och begav oss faktiskt utomhus dagtid. Jag blir lika chockad varje gång jag går ut genom ytterdörren då jag inser att jag går från för kallt till för varmt. Iaf så gick vi bort till glasstället, köpte varsin glass och satte oss i skuggan för att avnjuta vår föredetta glass och numera glassörja. Vi hann inte mer än utanför dörren innan den började tappa sin form.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar