Mina grejer som skeppades över kom fram till Houston ungefär samtidigt som jag. Dessvärre var det massa strul med fakturor från de andra som flyttade tidigare i år, samt att flyttfirman faktiskt skickade några fakturor till fel person så att de ej kom fram. Det hela resulterade i att flyttfirman i Sverige sa åt flyttfirman i USA att hålla på våra saker tills allt var betalat (vilket är svårt när man inte ens fått alla fakturor - och vad hände med 30 dagars förfallodatum?). Efter mer än fyra veckors tid på lagret släppte de äntligen våra saker.
Självfallet skedde detta är jag var i Californien. Eftersom jag bara hade några kartonger ansåg flyttfirman att det inte var värt att köra ut mina grejer senare, vilket skulle resultera i att min kollega skulle ta emot mina saker tillsammans med hennes (dvs mina saker skulle levereras hem till henne). Som tur var kunde Angela ta emot mina saker. Jag kom hem en fredagskväll, dagen innan bejb skulle komma. Jag började packa upp på en gång eftersom jag ville röja undan kartongerna.
Jag såg att två kartonger hade fått vattenskador och hoppades innerligt att det inte gått igenom kartongen. Det hade det. Flera av mina klädesplagg hade börjat att möggla (som tur var var kartongen med min folkdräkt inte skadad). Vilken trevlig överraskning att komma hem till. Jag spendera hela natten åt att tvätta, maskin efter maskin. Vissa klädesplagg flera ggr. De flesta gick att rädda, men några ville möggellukten helt enkelt inte försvinna från så de var det bara att säga hej då till.
Vi får se hur mycket strul det blir med försäkringsbolaget nu. Går det smidigt är det ingen ide att hänga ut flyttfirmorna, men om flyttfirmorna faktiskt inte tänker ta ansvar för sitt misstag så varnar jag gärna andra från att anlita dem.
(Nämnde jag silverfiskarna i min bokkartong?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar