När jag körde på motorvägen på hem från restaurangen är det helt plötsligt något som träffar min bilruta med en enorm smäll. Det blir ett märke på vindrutan. Med hjärtat i halsgropen fortsätter jag hela vägen hem. Hade min älskling redan fått en stenskott - det var verkligen en ordentlig smäll. Men när jag kom hem kollade jag, så gott det går i mörkret; och det verkar bara som att det var skit.
En sak som slog mig idag var att jag tycker att trafiken verkar så mycket lugnare nu än de första veckorna jag hade Stella. Sen slog det mig att det är inte trafiken som blivit bättre, det är jag som börjat köra sämre. Jag kör numera som en sann Texasbo, ruffligt. Man tränger sig fram mellan filerna. Om nån körde så i Sverige blir man kallad för en jävla idiot. Här kör alla så, man måste för att ha en chans att ta sig dit man vill. En annan stor skillnad är att man får köra höger även om det är rött. Det finns fortfarande många korsningar där jag tvekar och inte riktigt vågar, men det gäller verkligen överallt. Hoppas bara inte att jag vänjer mig så bra att jag glömmer bort det när jag kommer hem till Sverige...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar